Nästan lite bakvänt.
Ibland är det verkligen lättare att vara ärlig för att jag då själv blir lättad, fri, eller något annat synonymt. Men genom att vara ärlig så skadar jag ibland en medmänniska.
Rätt så knepigt för samtidigt känns det helt fel att ljuga. Vart går gränsen?
När ska man tala sanning?
- Vill man höra att ens partner varit otrogen eller ska förhållandet bara ta slut?
- Säger man till en vän att andra talar illa om henne/ honom?
- Talar man om för sin chef att man fått dubbel lön?
När hjälper man och när stjälper man?
Lite hjälp tack 
Allt Gott!
Sarah
Jätte svårt, har ofta hänt att jag säger saker när jag är arg eller ledsen som jag bittert ångrar efter. Självklart fanns det en viss sanning, det är typ det jobbigaste.
Och har man en gång sagt något går det inte att få det osagt!! Så många relationer som belastas med ord som aldrig borde blivit uttalade.
Ja du inte lätt att veta vilken väg man ska ta, ibland kan det vara bra med ”en Vit lögn” för att inte såra en annan människa men ofta lönar det sig att säga sanningen, så att man inte trasslar in sig i olika lögner.
//Helena