.
Jag är så glad över att vara kvinna. Det är så otroligt spännande.
Ännu mer spännande är det att lära känna andra kvinnor. Jag har inte förstått att jag varit flicka/ tjej / kvinna fören alldeles nyligen.
Kanske för att jag vågat visat mig precis som jag är för några sprakande kvinnor.
Och jag måste säga att det är en helt ny värld för mig. Att börja bejaka min kvinnlighet, som faktiskt är en källa inom mig, är helt revolutionerande för mig.
Super läskigt men så super vackert.
Jag känner mig som om jag bara är i början och vill väl egentligen tacka alla fantastiska kvinnor som gått före!
Massa kärlek till er 
.
inspirerande inlägg som vanligt
En bra start på veckan helt enkelt! Glöm inte att fira international day of awesomeness på onsdag med, du är ju inte bara kvinna du är ju även awesome, man kanske skulle slå ihop de 2 dagarna till en.
Ha en fantastisk vecka!
Jag har också precis börjat bejaka min kvinnlighet. För att jag tycker om det och för att jag vill det.
Det är nytt för mig med!! Galet vad sexig jag är dessutom, i mig själv
!!!!
tack för att HappyMess är så inspirerande och ifrågasättande!
Kvinnor är det vackraste och farligaste som skapats…
Kanske just därför det är så farligt!?
Det bästa med det motsatta könet är att det är motsatt
Det finns bara två slags kvinnor här i världen. Kvinnor som alltid talar och kvinnor som aldrig tiger. /Oscar Wilde ;0)
Oj oj da Mathias ser att du haft tur med kvinnor
Jag läste just din historia i en artikel från Svd. Jag blev berörd av den, vilket man väl bara kan bli om man känner igen sig i den. Jag var inte så stark som du, sökte ingen hjälp, och alkoholen förstörde väl egentligen hela min ungdom. Jag drack hejdlöst i perioder. Jag söp upp alla pengar och kunde vakna någonstans utan att ha vetat hurjag kom dit. Sen hatade jag mig själv för det och levde nyktert. Men under de nyktra perioderna isolerade jag mig helt. Jag såg väl egentligen aldrig sett nån mening i umgänge utan alkohol. Som tur är lever jag nu med en kvinna som har fått mig ointresserad av alkohol. Jag är lugn med henne. Det är säkert just för att jag är så avslappnad med henne som jag inte super längre. Jag tar t.o.m nåt glas då och då, tillsammans med henne, och det är inga problem. Kan det vara så att alkoholism för en del är konsekvensen av social fobi, av oro inför umgänget med andra? Misstänksamhet och osäkerhet.
Nå, jag ska inte babbla mer nu. Jag fick bara lust att skriva till dig efter det jag läste. Grattis till att du har kunnat lägga det där bakom dig!
Hej John, tack för din kommentar!
Jag är verkligen ingen expert, har hittat en väg som funkar för mig där jag idag kan ta del av hela livet.
Känner ingen mig i det du skriver om social fobi, oro, fylleslagen och det destruktiva.
Det häftiga tycker jag är att livet erbjuder oss möjligheter att leva som helt fria individer trots allt som påverkar oss både det innan- och utanför för oss.
Allt Gott till dig!